Första passet spinning. Ledare fd elitcyklist Berg. Intressant om än tråkigt upplägg 4 min intervaller. Som cyklist tränar du normalt längre intervaller, så 4 min är kort, extremt kort i cykelvärlden.
Activo stod för pulsbandet, du gissar din maxpuls med hjälp av ålder, spänner på dig ett band och börjar trampa.
Sen är det meningen att du ska komma upp i en viss puls vid ett visst tillfälle. (Det räknas alltid i % av maxpuls.)
-Om du inte vet hur du ska få upp pulsen fråga din granne. Säger Berg. Lite smådrygt. Min granne säger trampa mera. Andra sidan tycker lägg på mera. Inget händer med min puls. Ingen förklaring om att det kan vara tidigt på morgonen, icke tillräckligt uppvärmd, överträning, syreskuld, förbättrad kondition, stumma muskler, infektion eller mjölksyra tas upp. Ok. Det är väl klart att man inte har koll på allt. Men som instruktör borde man veta olika orsaker, andra orsaker än lathet. Svetten droppar och jag kör på med 75% i puls.
Tur att jag bokat in fler spinningpass. Nästa är Griffths. Tänk på andningen. Tänk på varför du sitter på cykeln. Fokusera. Blunda. Se dig. I can, I will and I want.
Japp pulsen går upp.
Men först på tredje spinningpasset flyger pulsen i skyn. Jag är segstartad. Trög i kroppen.
Efter en utläggning om hur mjölksyratröskeln bör kännas, nämligen inte så mycket, som en pirrande svag känsla i musklerna. Här ska du ligga. De flesta kör för hårt och ligger över tröskeln. Det är det normala. Man tror tröskeln är där det känns apjobbigt. Men så är det inte.
Korta intervaller. Pisskorta. Jag vågar ta i. Utan att kräkas. Det tar 10 sek innan creatinet är slut i muskeln. Så 20 sek intervaller it is. Det är bara att ösa på. Sen vila. Lätt som en plätt. Japp. Jag älskar spinning.