-Mamma det finns ju bara “girlpower”, aldrig någon som pratar om “boypower” liksom, det måste ju betyda att tjejer är bäst! Killar är ju liksom ingenting.
Och sen tittar du på dina storebröder och skrattar.
Att det för din mormor var förbjudet att springa ett marathon eller köra Vasaloppet när hon var ung, är inget du tar till dig.
-Det verkar ju jättekonstigt mamma.
-Jo men det var ju så att man trodde att man kunde få medicinska problem som kvinna.
-Men du gör ju sånt hela tiden, det är väl snarare pappor som inte kan göra sånt.
–Det som hände din pappa, var väldig ovanlig, otur. Det är inget som drabbar alla pappor. Och sen var det otillbörligt för kvinnor att anstränga sig på det sättet.
-Vad betyder det?
-Jo, det är ett ord jag hoppas du inte behöver lära dig.
Istället lärde jag dig det där med girlpower. Fast för dig är det ju självklart att alla kan göra allt. Och jag hoppas att du kommer vara jämbördig med din samtid. Att du har och kommer få redskapen för att vara lika. Vara dig själv och göra det du vill.
Jag sa ibland att det bara var småpojkar som grät, när du slog dig, “det är bara att tuffa till sig, sitt inte och gnäll som en liten pojke” ” jag gnäller inte” sa du då och torkade tårarna och skratta. Men på nåt sätt har du ändå klurat ut att jag ljög och att gnäll inte bara var till för pojkar.
Orädd och tuff, har du blivit. Med en skrämmande fantasi och ett eggande humör. It´s your way or the highway. Ingen har kunnat få dig att göra nåt du inte vill, så när du inte har velat läsa, så har du inte läst. Så nu utreds du för dyslexi. Men du tycker bara “men mamma, varför ska man kunna läsa och skriva så himla mycket hela tiden, kan folk inte bara prata med varandra?” Och jag håller med, prata det kan du. Sitta still, not so much. Hoppas du aldrig behöver sitta still någonsin, i ditt liv.
Hoppas att allt fortsätter vara såhär okomplicerat självklart och enkelt. Både nu när du äntligen blivit tio och framåt.
Grattis på 10 årsdagen, min enda dotter och mitt sista barn.
